Menneskets første tekster er ikke fortellinger eller sammenhengende prosa, men lister. Dette kan vi iaktta hos barna våre, og det samme kan skrifthistorikerne bekrefte. Tidsskriftet Sakprosa har gleden av å presentere en duggfersk, teoretisk artikkel om listen og tabellen. Hva er vel riktigere enn å anbefale teksten gjennom en punktliste?
Artikkelen…
er skrevet av Per Ledin, en veteran innen nordisk sakprosaforskning.
inneholder en rekke anskueliggjørende eksempler
presenterer en egen semiotisk modell
knytter listen til kjernen i den opprinnelige betydningen av «sakprosa» fra 1938
Tidsskriftet Sakprosa publiserer i dag en artikkel som gransker hvordan fenomenet klima presenteres i to norske stortingsmeldinger: Norsk klimapolitikk og Nordområdene. Visjon og virkemidler (2011–2012). Forfatterne, Kjersti Fløttum og Tonje J. Espeland fra Universitetet i Bergen, gjennomfører en analyse av meldingene betraktet som fortellinger og som flerstemmige tekster. Resultatene av analysen avdekker klart konkurrerende “stemmer” i de to dokumentene. Dette reiser spørsmålet om hvilken innvirkning motstridende klimaperspektiver kan ha på folks meninger og adferd.
Bør vi – midt i publikasjonspoengenes tid – signere våre artikler kollektivt? Eller bør vi gjeninnføre den berømte forfatter Anon. eller ta pseudonymer i bruk? I dag publiserer tidsskriftet Sakprosa stolt en publiseringskritisk artikkelfra danske Center for Vild Analyse, som vi håper dere vil finne glede av å lese.
«I den här artikeln undersöks skrivuppgifter ur svenskämnets nationella prov 2007-2012. Syftet är att rekonstruera några drag i den konkretisering av begreppet skrivförmåga som proven ger uttryck för. För detta parar jag testteorins begrepp konstrukt och måldomän med en textteoretisk/sociokulturell ansats på skrivande. Det innebär att jag undersöker vilka idealtypiska medieringar som räknas som belägg för skrivförmåga (dvs ges textvärde) i provkonstruktionen. Skrivuppgifterna analyseras utifrån dimensionerna tema, inre struktur, och grundläggande skrivhandling, vilka kombinerat med övrig information (tänkt publikationsforum, frivillighet etc.) renderar i synteser i form av skribentroller. Analysen visar att provkonstruktionen aktualiserar fyra distinkta och återkommande uppgiftstyper. Utifrån dessa resultat rekonstruerar jag provets måldomän(-er), och diskuterar provens förutsättningar för validitet utifrån å ena sidan skrivteoretiska ståndpunkter, och å andra sidan de fastlagda kursmålen.»
Til alle dere skriveforskningsinteresserte der ute: Last ned og les! 🙂
