Lisbeth Elvebakk og Marte Blikstad-Balas: Hvordan utøver lærerstudenter kritisk lesing av multimodale tekster distribuert på sosiale medier?

Sosiale medier har skapt nye arenaer for informasjon og samhandling, og har gjort det mulig for hvem som helst å uttrykke sine meninger, delta i samfunnsdebatt og påvirke andre. Teknologien og nettverkskoblingen gir store muligheter for demokratisk deltakelse, men åpner samtidig for lukkede grupper der press og maktstrukturer dominerer. En slik mediesituasjon stiller store og delvis nye krav til tekstkompetanse.

Studien vi vil presentere undersøker hvordan over 50 lærerstudenter utøver sin kompetanse i kritisk tekstlesing. Studentene har gjennomført en omfattende digital survey der de har vurdert troverdighet og pålitelighet i fire multimodale tekster distribuert på sosiale medier (en reklame, et blogginnlegg, en informasjonsside fra NTNU og en video fra politiet), og der de også har begrunnet sine vurderinger.

Vi finner at studentene har relativt snevre strategier for å vurdere tekster, og at viljen til å lese tekstene velvillig er større enn viljen til å lese kritisk. Implikasjoner av at lærerstudenter – som selv skal undervise i kritisk lesing – sliter med å utøve kritiske vurderinger, vil bli diskutert i et demokratiperspektiv.

Fredrik Olsson: Kunskaper om språk i ungdomsskolans styrdokument

I mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig för de kunskaper om språk som ingår i ungdomsskolans svenskämne (exempelvis språkhistoria och språksociologi). I projektet behandlas ämnesområdenas vad- och varför-frågor, det vill säga vad som ska tas upp i undervisningen och varför det ska tas upp, utifrån analyser av styrdokument, läromedel och artiklar i Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren (tidigare Vårt modersmål). Materialet analyseras med ett diakront perspektiv i syfte att genom en belysning av ämnets genealogi bidra med kunskap om och förståelse för hur olika aktörers svar på dessa ämnesområdens vad- och varför-frågor utvecklats över tid.I min presentation redovisar jag preliminära resultat från undersökningen av ovan nämnda materialtyper med särskilt fokus på skolans styrdokument och hur utformningen av och formuleringar i dessa utvecklats över tid. Vidare berörs intertextuella relationer mellan läro- och kursplaner, läromedel och inlägg i diskussioner om svenskämnet.

Claes Ohlsson: ”Budget i balans”? Begreppet budget i det offentligas samtida texter och genrer

Utgångspunkten för presentationen är fenomenet och begreppet budget, i första hand som en etablerad del av offentlig verksamhet i Sverige. Mitt syfte är att inleda en explorativ diskussion om budget som nyckelord och begrepp. Bakgrunden till ämnesvalet är den framträdande roll som fenomenet budget spelar för offentliga organisationer i t.ex. policy-dokument, politisk debatt och i många andra sammanhang. En grundbetydelse för budget är som plan för beräknade inkomster och utgifter under en viss period. På så sätt kan budget sägas ha en stabiliserande roll med betoning på rationalitet och ordning i en offentlig diskurs. En budget kan vara något som tillåter men också spela en motsatt roll. Ordet budget ingår i flera mer eller mindre fasta fraser i svenskan (följa budget; inte gå över budget). Likaså är budget ett produktivt led i många sammansättningar (budgetunderskott; höstbudget). En grundfråga är därför att beskriva och problematisera budget som diskursivt nyckelord och som verksamhetsgenererande begrepp. Ett antagande är att dessa två perspektiv är relaterade till varandra – frågan är hur. Grundfrågan kan slutligen motiveras både ur språk- och samhällsvetenskapligt perspektiv.

Jannika Lassus: Socialförsäkringskommunikation på Instagram

Allt fler myndigheter har närvaro på sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter. Närvaron går att motivera med att myndigheten möter medborgare i de nätmiljöer där de rör sig vilket kan ses som en strävan efter demokratisk kommunikation. I nätmiljön kan myndigheter genom olika semiotiska resurser utföra samma typ av språkhandlingar som i traditionell myndighetskommunikation: informera och instruera medborgare om förmåner, rättigheter och skyldigheter.

I det föredrag jag föreslår presenterar jag hur den finländska offentligrättsliga institutionen Folkpensionsanstalten (FPA) ger information och instruktioner om socialförsäkringsförmåner på Instagram. Min studie är en mindre pilotstudie med ett deskriptivt mål. Jag avgränsar materialet till fem på varandra följande inlägg som har publicerats av FPA på Instagram år 2021. I mitt föredrag presenterar jag de fem inläggen, vilka gemensamma drag de har, dvs. vad som kan ses som typiskt, och vad som gör varje inlägg unikt, dvs. vilket slags variation det kan finnas. Dessutom vill jag initiera en diskussion om inläggets olika delar och hur de kan benämnas för att bidra till utvecklingen av en enhetlig svensk terminologi på området.

Åtråvärda samer: reseberättelser som affektiv resurs i tidig ursprungsturism – Gustav Westberg og Karin Idevall Hagren

Sedan massturismens genomslag har åtrån efter upplevelser utöver det vardagliga fungerat som en central drivkraft. I Norden har samisk kultur varit en kontinuerlig projektionsyta för sådan åtrå (Baglo, 2011; Viken & Müller, 2017). Ursprungsturism väver samman ideologiska och ekonomiska intressen med det känslomässiga (Heller & Duchêne, 2012; Kramvig, 2017), och detta paper belyser hur reseberättelser från Sápmi fungerar som en affektiv praktik i Svenska Turistföreningens årsskrift 1886–1914.

Analysen bygger på Westberg (2021) i sitt intresse för de affektiva subjektspositioner som reseberättelserna afforderar utifrån den föreställda turistens perspektiv. Konkret studerar vi hur aktantroller (Greimas, 1983) upprättar affektiva relationer mellan den svenska turisten och samer. Analysen visar att bruket av aktantroller positionerar turisten genom en delvis motstridig blandning av känslor såsom lust, attraktion, äckel och välbefinnande i relation till det samiska. Dessa affektiva potential, menar vi, har sin klangbotten i den globala kolonialismens affektiva retorik (Spurr, 1993).

Mona Blåsjö, Agnes Ahlsén og Agnes Magdalenić Rijetković: ”Vi vill nå nya grupper” – Metodfunderingar om samverkan mellan universitet och samhälle

Att utforma texter enligt klarspråksideal är ett etablerat sätt att nå ut med information. Bakom klarspråksidealen ligger demokratiideal som bl.a. innebär att alla medborgare ska kunna ta del av myndighetstexter. Detta arbete har pågått i decennier och rönt framgång. Vad är nästa steg i ambitionen att nå alla? Behöver vi designa forskningsprojekt så att de tar in mer av ”kontext” och mer av andra semiotiska former? Vilka metoder mer än textanalys behövs om vi vill granska även valet av informationskanal? Vilka roller i ett projekt mer än forskare och beforskad kan utvecklas?

Mona Blåsjö samarbetar med dels myndigheter med ansvar för coronakommunikation, dels Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Båda typerna av aktörer har målsättningen att nå nya grupper, och båda använder såväl text som andra sätt att nå ut. Här delar hon funderingar kring projektdesign samt metoder för datakonstruktion och analys. Hon rapporterar resultat från studentuppsatser som visar dels hur en ambition att framstå som inkluderande på en hemsida kan fungera delvis exkluderande, dels hur skyltar kan ge både möjligheter och hinder för att delta i verksamheter i ett kulturhus som man varit med och betalat.

Philippe Collberg og Katarina Lundin: Satslänkning och ämnesspråk

Skolans skrivundervisning ska ge elever tillgång till ett formellt språk som fungerar väl i flera och inte minst offentliga kommunikativa sammanhang. Utvecklingen av ett sådant språk kan diskuteras i termer av ämnesspråk, dvs. de centrala begrepp som möjliggör och fördjupar elevers kunskapsutveckling i ett ämne. Forskningen om ämnesspråk har endast i liten utsträckning fokuserat på vilka språkliga strukturer som är nödvändiga för att uppvisa kunskapen, specifikt de aspekter av ämnesspråk som rör förmågan att länka och hierarkiskt strukturera innehållsliga enheter i text.

I föredraget presenteras ett planerat, tvärvetenskapligt projekt vars ena syfte är att vidareutveckla begreppet ämnesspråk i gymnasieskolans skrivundervisning. Genom att undersöka elevers principer för att organisera information i tal och skrift vill vi utreda i vilken utsträckning elever utgår från talspråkliga principer när de strukturerar och länkar informationsenheter som satser och meningar i skrift. Metoderna sträcker sig från formaliserade elevintervjuer till textlingvistiska analyser av elevtext och prosodiska produktionsexperiment.

Alexander Katourgi: Kolon: ett informationsstrukturerande skiljetecken

Såväl avancerade som ovana skribenter uttrycker osäkerhet inför interpunktionen, trots mångtaliga handböcker, vilket motiverar närmare skiljeteckensstudier. En relativt outforskad aspekt är tecknens informationsstrukturella egenskaper, vilka ibland nämns i handböckerna utan närmare beskrivning. Här presenteras några observationer från en analys av informationsstrukturen kring kolon i svenska meningar, utifrån begreppsparet topik–fokus.
 
Analysen pekar på att kolonstrukturen utgör en makrosyntagm med topiken före och fokuset efter kolon. När topiken är ensam följs kolonet ofta av ett längre textparti, och när fokuset är ensamt specificerar det i regel ett tidigare satsled. Makrosyntagmen kan också utgöras av två satser med topik och fokus i egen rätt, så omvänt kan kolon sägas förena satserna, och möjliggör ibland strykning av den första satsens fokus eller den andras topik.
 
Sammantaget tycks kolon markera linjär temaprogression, och gör ibland att progressionen inte på annat vis behöver uttryckas språkligt. Kolon kan alltså vara ett värdefullt inslag i textbindningen och bidra till att förtäta och effektivisera skrivna texter utan att därmed osynliggöra information.

Stig-Börje Asplund og Birgitta Ljung Egeland: När skogsmän läser. Situerade läspraktiker i rörelse

Stig-Börje Asplund (foto: Daniel Olausson) og Birgitta Ljung Egeland

Pojkar med arbetarklassbakgrund pekas ofta ut som en grupp med ett bekymmersamt förhållande till läsning. I olika rapporter lyfts därför gruppen också återkommande fram som målgrupp för olika läsfrämjande insatser. Utgångspunkten för sådana insatser har dock varit en syn på läsning där den skönlitterära och tryckta boken utgör normen. De mer informella läspraktiker arbetarpojkar engagerar sig i utanför skolans domäner har inte uppmärksammats tillräckligt, och därför inte heller införlivats i skolans läsundervisning.

Vi kommer att presentera några arbetarmän i den svenska skogsbygden och deras situerade läspraktiker. Med teoretisk och metodologisk utgångpunkt i life history (Bertaux & Thompson, 1997; Goodson, 2013) och local literacies (Barton & Hamilton, 1998/2012) visar vi hur dessa lokala läspraktiker har starka kopplingar till en muntlig berättartradition och kroppsliga aktiviteter som jakt, fiske och skogsbruk. I ljuset av våra resultat kommer vi att diskutera betydelsen av att införliva lokalt förankrade och situerade läspraktiker i en likvärdig läsundervisning som både utmanar och inkluderar.

Karin Milles, Elisabeth Drion og Hanna Söderlund: ”Krossa patriarkatet” – Feministiska broderi(internet)memer som politisk handling

Fra venstre: Karin Milles, Elisabeth Drion og Hanna Söderlund (foto: Per Melander)

Internet är en viktig arena för feministisk mobilisering. En memegenre som vuxit under senare år är broderimemet, traditionellt broderade feministiska budskap. Vårt projekt undersöker därför denna genres politiska potential. Hur skapar den feministisk gemenskap, kunskap och handling?
Ett centralt teoretiskt begrepp i vår studie är memer: idéer, stilar och handlingar som sprids via kopiering. Broderierna är del i en feministisk skriftkultur med gemensamma interaktionella, textuella och lexikala mönster. De är designade som inbjudningar till kreativt deltagande och dialog i en feministisk nätverksoffentlighet med kraften att mobilisera.


Vi kommer därför undersöka:
1) mängden broderimemer i feministisk nätverksoffentlighet: vad kännetecknar dem, visuellt och verbalt? Vilka feministiska makrodiskurser aktualiseras?
2) humorns roll. Hur skapas den i skärningspunkten mellan traditionell broderikultur och aktuell debatt?
3) hur ett enskilt populärt broderi utvecklats i samspel med diskussionen om sexuellt samtycke. Vilka aktörer var delaktiga i utvecklingen och vilken roll spelade delningskulturen? Hur byggdes feministisk gemenskap och vilken typ av feministisk handling möjliggjordes?