Camilla Forsberg: ”Varför ska vi kunna skriva, varför är det så viktigt?” – om diskurser i tidig skrivundervisning

I studien undersöks skrivundervisning för 3-10-åringar. Syftet är att bidra med kunskap om hur skrivande normeras i förskola, förskoleklass och grundskola. Forskningsfrågorna är: Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Vilka normerande diskurser framträder i skrivundervisningen i de pedagogiska praktikerna?

Teoretiskt och metodologiskt utgår studien från kritisk diskursanalys (Fairclough, 2010). Data utgörs av observationer av skrivundervisning och lärarintervjuer, enskilt och i grupp. Vid analysen framträder åtta diskurser: självaktnings-, färdig-, färdighets-, förebilds-, kreativitets-, delaktighets-, medvetenhets- samt mognads- och progressionsdiskursen. Över tid sker en förskjutning i skrivundervisningens diskursordning från individ-kreativitet-delaktighet mot mer av förväntningar-standardisering-likriktning. En slutsats är att skrivundervisningen baseras på barnens skrivutveckling och aktuell skrivsituation. En annan är att skrivundervisning främst normeras genom barnens agerande och deras frågor om vad och hur de (inte) får skriva. Både lärare och barn normerar skrivundervisningen då de gör skrivundervisning tillsammans.

Forsbergs avhandling, Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning, er tilgjengelig her: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103099

Peter Ström: Analog och digital opinionsdiskurs

Peter Ström (foto: Magnus Nordström)

Allt fler människor deltar i samhället genom att skriva. Syftet med den här studien är att undersöka interpersonella aspekter av texter som har kallats deltagande texter. Begreppet omfattar bland annat opinionsorienterade texter som Twitter-inlägg och insändare i dagstidningar, som båda undersöks i föreliggande studie.

Forskningsfrågor som besvaras är: vilka attityder kommuniceras i de två texttyperna och vilka interaktionella resurser är centrala för att konstruera skribenters förhållningssätt samt interaktionella stil? Metoder för studien är text- och diskursanalys med utgångspunkt i appraisal-ramverkets attityd- och dialogicitetssystem, som kan härledas till den interpersonella metafunktionen i systemisk-funktionell lingvistik. Genomgående anläggs ett komparativt perspektiv.

Preliminära resultat är att skribenter av insändare intar en tydligt negativ positionering gentemot de frågor som fokuseras i texterna. I twitter-inlägg finns i typfallet också tydlig värdepositionering, men de kan vara såväl positiva som negativa. I fråga om interaktionella resurser indikerar resultaten tämligen lika mönster i texttyperna, vilket kan ses som oväntat med tanke på texternas olika kontexter.

Øyvind Bratberg: Venstresidens forestilte fellesskap

Temaet er aktualisert av en politisk utvikling der sosialdemokratiske partier har mistet taket om gamle velgergrupper og vakler diskursivt og retorisk mellom ulike forståelser av hva de er og hvem de er for. Her i Norge er det av stor relevans for det politiske skifte vi muligvis står overfor til høsten. Hvem anser de seg selv for å representere, Ap, SV og SP, og hvordan forvaltes disse forestilte fellesskapene i språket? Det er åpenbart mange egnede innfallsvinkler til et slikt spørsmål.

Skissen jeg selv vil representere trekker både på diskursanalyse og retorisk analyse. Særlig fokus vil rettes mot måten Ap i språklig forvaltet identitet forsøker å forene det uforenelige og hva slags dilemmaer dette representerer i møte med de to mer ensartede allierte på venstresiden. Presentasjonen har appell til «demokratiets sjangere», all den tid materien her blant annet angår hvordan politikere etablerer et fellesskap med sine velgere gjennom taler og tekstlig politisk kommunikasjon. Men tematikken angår åpenbart også «literacy» og medborgerskap, gitt vekten på demokrati som representasjon.