Åtråvärda samer: reseberättelser som affektiv resurs i tidig ursprungsturism – Gustav Westberg og Karin Idevall Hagren

Sedan massturismens genomslag har åtrån efter upplevelser utöver det vardagliga fungerat som en central drivkraft. I Norden har samisk kultur varit en kontinuerlig projektionsyta för sådan åtrå (Baglo, 2011; Viken & Müller, 2017). Ursprungsturism väver samman ideologiska och ekonomiska intressen med det känslomässiga (Heller & Duchêne, 2012; Kramvig, 2017), och detta paper belyser hur reseberättelser från Sápmi fungerar som en affektiv praktik i Svenska Turistföreningens årsskrift 1886–1914.

Analysen bygger på Westberg (2021) i sitt intresse för de affektiva subjektspositioner som reseberättelserna afforderar utifrån den föreställda turistens perspektiv. Konkret studerar vi hur aktantroller (Greimas, 1983) upprättar affektiva relationer mellan den svenska turisten och samer. Analysen visar att bruket av aktantroller positionerar turisten genom en delvis motstridig blandning av känslor såsom lust, attraktion, äckel och välbefinnande i relation till det samiska. Dessa affektiva potential, menar vi, har sin klangbotten i den globala kolonialismens affektiva retorik (Spurr, 1993).

Kristoffer Jul-Larsen: Kritisk literacy på norsk

Den sentrale akademiske premissleverandøren for norskfagets nye kjerneelement «kritisk tilnærming til tekst», er den faglige tradisjonen critical literacy. Kritisk literacy ble utviklet innen anglofon tekstforskning i løpet av 1980-tallet, men via kritisk pedagogikk og kritisk diskursanalyse har tradisjonen blant annet røtter tilbake til tysk kritisk teori og fransk (post)strukturalisme.

Dette foredraget bygger på en bred undersøkelse av hvordan begrepet kritisk literacy har blitt benyttet av tekstforskere, skolevesen og forvaltning i Norge. En tentativ konklusjon er at den anglofone tradisjonens kritiske epistemologi tillegges liten vekt i den norske traderingen av begrepet. En følge av denne utelatelsen er at kritisk literacy i norsk tapning mangler et selvrefleksivt nivå, noe som skaper problemer for de som skal iverksette begrepet «kritisk tilnærming til tekst» i skolen, særlig i lys av demokratiske problemstillinger. Avslutningsvis vil jeg foreslå at nyere norsk sakprosaforsknings avvisende holdning til Georg Johannesens arbeid med sakprosa kan ses som en teoretisk forutsetning for at kritisk literacy-begrepet har fått sitt særnorske innhold.

Gunilla Byrman og Asbjørg Westum: Presskonferens online i pandemins tid. Fångad mellan genrekrav och demokratiuppdrag

När en kris kommer förväntas ansvariga myndigheter kommunicera med medborgarna och ge information och instruktioner om hur krisen ska hanteras. Under Covidpandemin har Sveriges strategi för medborgarmobilisering varit att hålla presskonferenser där experter från Folkhälsomyndigheten (FHM) uppdaterar om händelseutvecklingen som smittspridning, dödstal, vaccinationer. Presskonferenserna är online och multimodala. Som stöd för sin kommunikation brukar de retoriska verktyg som berättelser, bilder, grafik och siffror. Våra frågor är:

  1. Hur kommunicerar FHM för att skapa trovärdighet?

2. Hur främjar de multimodala verktygen FHM:s budskap på presskonferenserna?

Genom analys av språk och multimodalitet i ljuset av presskonferensers genrekrav ser vi vilka medel som används och hur de används under presskonferenserna. Materialet är ett urval av FHM:s presskonferenser. Berättelser är retoriska medel som kan ha övertygande effekt, men de kan också ha motsatt effekt när de störs av multimodala inslag. Vi kan se en målkonflikt mellan tydlig myndighetskommunikation och statens krav på inkludering av medborgarna och främjande av demokratin, just när informationen ges i presskonferensens form.