Abstract til Forum for tekstforskning 2021.

I Sveriges Radios (SR:s) nuvarande sändningstillstånd är angivet att ”SR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället”. I SR:s egen Public service-handbok förklaras att intervjuer på främmande språk ska sammanfattas så att alla lyssnare ska kunna hänga med. Men hur ser det ut i praktiken?

I min presentation visar jag hur SR hanterar inslag på andra språk än svenska i 13 program i SR P1 och poddradio (40,5 timmar). Inslag på andra språk uppgår till 2,5–24,6 % av programtiden. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan P1 och P3. I P1 översätts eller sammanfattas (nästan) allt till svenska. I P3 verkar det emellertid förutsättas att lyssnaren förstår engelska; den som inte gör det går miste om mycket relevant information.

P3 riktar sig mot en ung publik som mestadels har goda engelskkunskaper. En fråga som inställer sig är dock vad som händer med den som inte kan engelska i ett samhälle där det ofta förutsätts att sådana kunskaper finns. Kunskaperna i engelska i Sverige varierar med såväl ålder som språklig bakgrund: personer med andra modersmål än svenska har i genomsnitt sämre engelskkunskaper (se t.ex. Delsing & Lundin 2005).