Anders Sigrell: Retoriska övningar för demokrati

Alla svenska lärare har enligt skollagen ett dubbelt uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Demokratiuppdraget uppfattas som problematiskt av utvärderande myndigheter, lärare och skolans huvudmän. Alla gymnasielärare i svenska ska enligt senaste läroplanen GY11 explicit arbete med retorik.  Finns det retoriska övningar som kan integrera såväl litteratur- och språkundervisning med demokratiuppdraget? Flera av progymnasmataövningarna skulle kunna fylla en sådan funktion. Den övning som i förstone kanske inte uppfattas ha en klar koppling till demokrati är den åttonde, Karaktärisering (ethopoeia). I den ska studenten ska skriva och framföra ett tal som en annan person, så skild från en själv som möjligt, skulle kunna ha sagt i en känslomässigt laddad situation. Det är alltså en träning i att inte bara se världen utifrån en annan åsiktsposition, utan också försöka känna de känslor som är förknippade med den positionen. Ska vi på allvar försöka förstå en annan persons bevekelsegrunder, bör vi inte bara förstå skälen till olika ställningstaganden, utan förstå vilka känslor som förknippas med dem. Förstått på det sättet är övningen en träning i att lyssna till hela personen.