Abstract til Forum for tekstforskning 2021.

Att utforma texter enligt klarspråksideal är ett etablerat sätt att nå ut med information. Bakom klarspråksidealen ligger demokratiideal som bl.a. innebär att alla medborgare ska kunna ta del av myndighetstexter. Detta arbete har pågått i decennier och rönt framgång. Vad är nästa steg i ambitionen att nå alla? Behöver vi designa forskningsprojekt så att de tar in mer av ”kontext” och mer av andra semiotiska former? Vilka metoder mer än textanalys behövs om vi vill granska även valet av informationskanal? Vilka roller i ett projekt mer än forskare och beforskad kan utvecklas?

Mona Blåsjö samarbetar med dels myndigheter med ansvar för coronakommunikation, dels Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Båda typerna av aktörer har målsättningen att nå nya grupper, och båda använder såväl text som andra sätt att nå ut. Här delar hon funderingar kring projektdesign samt metoder för datakonstruktion och analys. Hon rapporterar resultat från studentuppsatser som visar dels hur en ambition att framstå som inkluderande på en hemsida kan fungera delvis exkluderande, dels hur skyltar kan ge både möjligheter och hinder för att delta i verksamheter i ett kulturhus som man varit med och betalat.