Mandag 22. september kl. 13.15-14.30 ønskes alle velkommen til retorikkseminar med Hans Petter Graver, professor og dekan ved Det juridiske fakultet ved UiO. Graver har de siste årene fordypet seg i jussens retorikk og har utgitt bøkene Rettsretorikk. En metodelære (2007) og Juridisk overtalelseskunst (2008), begge på Fagbokforlaget.
Seminarets tittel er Bilder av retten, og det foregår i Undervisningsrom 1 i Georg Sverdrups hus på Blindern i Oslo. Se plakaten for arrangementet, som er i regi av Forskergruppen for tekst og retorikk ved Institutt for lingvistiske og nordiske studier, UiO.
Jag läser i en av era texter att Retoriken påminner om Funktionell lingvistik. Jag skulle säga precis tvärtom: Funktionell lingvistik påminner om Retiorik.
Först och främs så är det nya som «påminner om» det gamla, inte tvärtom.
Men saker är också att Retoriken, om man tolkar den i hela sin bredd, omfattar just de aspekter som dem funktionella lingvistiken och semiotiken sysslar med, men ser dessutom aspekter som dessa nya «vetenskapliga branscher» är blinda för. Retoriken gör mig medveten om att orden inte är etiketter och att det finns ett fenomen som heter «metonymi» och som gör många av de påståenden, som semiotiker och ligvister gör, tvetydiga.
Om Retoriken tolkas helt och hållet som konsten att övertyga, då förstår man naturligtvis ingenting. Inte därför att Retoriken inte har med konsten att övertyga att göra, utan därför att detta är bara en ganska relativ aspekt av det som Retoriken kan syssla med. Att betrakta Retoriken bara som konsten att övertuyga är detsamma som at betrakta en dator bara som en skrivmaskin. Retoriken är i lika stor grad «Konsten att utrycka», men då ska den retoriskt medveten veta att «uttrycka» bör betyda detsamma som «uttryckandet» (vilket semiotiken missar) och själva ordet «konst» har också ett janusansikte.
Retoriken är den mest grundläggande vetenskapen om hur människor organiserar sin kunskap. En «kunskapens teori». Oc retoriken är också den vetenskap där teori och praktik inte går att skilja.
Jag förstår om ni inte förstår. Att reda ut dessa saker kräver större utryymme och tid. Jag ville bara påtala att man inte ska vara så säker på att man vet vad mantalar om, när man rabblar upp nya vetenskapsnamn som semiotik och funktionell lingvistik
José L Ramírez
Takk for kommentaren. Jeg har litt problemer med å se hvor i mine tekster jeg uttrykker meg slik du utlegger meg. Jeg tror egentlig ikke vi er uenige om forholdet mellom retorikk og dagens psykologi, lingvistikk og kognitiv teori. På s. 174-175 i «Juridisk overtalelseskunst» sier jeg:
«Sammenligner vi kategoriene som er oppstilt på grunnlag av moderne psykologisk forskning med Aristoteles kategorier, ser vi at på det grunnleggende planet har ikke de mellommenneskelige forholdene forandret seg. En viktig innsikt i den klassiske retorikken er variasjon og at betingelsene for mellommenneskelig kommunikasjon alltid forandrer seg, avhengig av situasjoner, personer og kultur. Dette gjør det umulig å kalkulere og beregne nøyaktig muligheten for å nå frem med et budskap til en bestemt person. Man trenger kunnskap om forskjellige situasjoner og sammenligne disse for å utvikle regler og strategier for at et budskap skal bli forstått og akseptert.
Sagt på en annen måte: vi er ikke kommet så veldig mye lengre på disse feltene enn man var i antikken. Forskningen på motivasjon, lydighet og kognitive prosesser får frem disposisjoner og mentale behov hos folk. Selv om disse kan påvises å virke sterkt inn på hvordan folk reagerer, var det for eksempel 35 prosent av forsøkspersonene som ikke fulgte autoriteten fullt ut i Milgrams eksperimenter. I en rettslig sammenheng er det dessuten som regel ikke snakk om autoriteten som virker gjennom en tett og personlig oppfølgning, men autoritet som virker over avstand i rom og tid. Vi er således langt fra kunne forklare, enn si forutsi overbevisningsprosesser i jussen med utgangpunkt i systematisk empirisk forskning. Det betyr at den kunnskapen som er akkumulert gjennom tidligere tiders systematiske observasjoner og tekning fortsatt er av verdi for oss som kunnskap, selv om den har en annen struktur enn det vi krever innen dagens vitenskap. Den er gammelmodig, med langt fra foreldet. »
Når det gjelder tittelen på boken «Juridisk overtalelseskunst» så er ikke den valgt for å formidle at retorikk handler om overtalelse og bare om det, men for å formidle at juss handler om overtalelse og ikke bare om erkjennelse. I både denne boken og andre ting jeg har skrevet har jeg tvert imot understreket at retorikk er noe annet og mer enn ren overtalelse.
Jeg føler meg ikke helt truffet av å «rabblar upp nya vetenskapsnamn som semiotik och funktionell lingvistik» selv om jeg ikke skal hevde at jeg i alt «vet hva jeg talar om». Men jeg tro ikke jeg har talt om verken «semiotikk» eller «funksjonell lingvistikk» med den innfallsvinkelen du hevder her, og jeg har uansett ikke brukt disse begrepene.
Vennlig hilsen Hans Petter Graver