Nytt nummer av Tidsskriftet sakprosa: Uttrykksprinsippet som debattideal og rettslingvistikk som fagfelt

Hvordan føres argumentasjonen på Facebook, og i form av språklige bevismidler i en rettssak? Foto: SIFO/OsloMet.

To nye, og høyaktuelle, artikler er publisert i Tidsskriftet sakprosa. Den første hevder at betente debatter i sosiale media er karakterisert av et helt nytt ideal for offentlig argumentasjon – et såkalt uttrykksprinsipp, mens den andre retter et kritisk blikk på behandlingen av språkmaterialet i «Bertheussen-saken».

I redaktør Johan Tønnessons lederartikkel spør han seg: Hva får den sakprosaen som her beskrives fra debattrådene og fra rettssalen å si for sakprosaens potensial som “samfunnets lim og hukommelse”? For sakprosa kan som kjent bygge demokrati, men også få det til å forvitre.

Les mer «Nytt nummer av Tidsskriftet sakprosa: Uttrykksprinsippet som debattideal og rettslingvistikk som fagfelt»

Forum for tekstforskning – presentasjoner

Her lastes lysarkpresentasjonene opp.

Artikkelopprop: Tidsskiftet Norsk sakprosa ønsker artikler om sakpoesi

Diktet Tunglskinsnótt av islandske Tómas Guðmundsson. Foto:
Börkur Sigurbjörnsson

Tidsskriftet Norsk Sakprosa ønsker et eget temanummer om sakpoesi. Her ønsker vi å utforske lyrikken med «sak-briller» og invitere til undersøkelse av og diskusjon omkring lyrikkens forhold til «saken».

Les mer «Artikkelopprop: Tidsskiftet Norsk sakprosa ønsker artikler om sakpoesi»

Ny masteroppgave: Klarspråklig helseinformasjon i krisetider?

Lisa Aasbø har skrevet masteroppgave om klarspråk i myndighetstekster under koronapandemien. Foto: privat.

Våren 2021 leverte Lisa Aasbø masteroppgaven sin i nordisk (lektorprogrammet) ved Institutt for lingvistiske og nordiske studier ved Det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo: Klarspråk i kriser. En studie av to myndighetstekster fra pandemiåret 2020.

I oppgaven fant hun ut at informasjonstekster om koronapandemien på Folkehelseinstituttet og Helsenorges nettsider lyktes i å være brukertilpasset, der leserne lett kunne finne relevant informasjon. Men tekstene fremsto i for liten grad som transparente, og evnet derfor ikke å oppfordre til en kritisk lesning.

Oppgaven kan leses i helhet her.

Her presenterer Aasbø oppgaven sin:

Les mer «Ny masteroppgave: Klarspråklig helseinformasjon i krisetider?»

Podkast: Klart språk, korona og konspirasjonsteorier

Foto: Mnolte

Klarspråk er i vinden som aldri før, og klarspråkprofessor (og sakprosaprofessor) Johan Tønnesson ved Institutt for lingvistiske og nordiske studier, UiO, har denne høsten måtte kjøpe seg nye joggesko for å rekke fra podkaststudio til podkaststudio for å snakke om hva klart språk kan bety i vår tid.

Les mer «Podkast: Klart språk, korona og konspirasjonsteorier»

Går manglende klarspråk i skolen ut over lærernes faglige skjønn?

Cecilie Drougge Halstensgaard er ny stipendiat på ILN.
Foto: Signy Grape

Denne høsten begynner Cecilie Drougge Halstensgaard på et nytt doktorgradsprosjekt ved Institutt for lingvistiske og nordiske studier ved UiO om klart lovspråk i skolen. Hvordan bør juridiske tekster i skolesektoren være slik at de sikrer god opplæring og rettssikkerhet? 

Halstensgaard har selv jobbet flere år som lærer, og har erfart hvordan stadig mer av skolen blir styrt av lovtekster – skolen rettsliggjøres. Et av problemene er at disse tekstene skal leses og anvendes av helt ulike mottakere: skoleledelse, jurister, byråkrater som skal fatte vedtak, foreldre og lærere. 

For å hjelpe leseren å forstå lovtekstene, finnes det er rekke tekster som skal orientere og informere om lovverket og rettighetene. Det er særlig disse tekstene Halstensgaard ønsker å undersøke – for virker de mot sin hensikt?

Les mer «Går manglende klarspråk i skolen ut over lærernes faglige skjønn?»

Hanna Sofia Rehnberg og Maria Grafström: ”Innehållet ska sätta VGR på kartan” – en kritisk genreanalys av en regions nyhetskanal

Presenteres av Rehnberg.

När Västra Götalandsregionen (VGR) startade den digitala kommunikationskanalen VGRfokus hösten 2017 väckte det uppmärksamhet i medievärlden. Opinionsskribenter hävdade att initiativet innebar ett ”försök att klä om kommunikation och information till journalistik” (Lindeberg 2017) och att det riskerade att ”locka till kritik om etablissemang som försöker ’styra medborgarna’” (Perlenberg 2017).

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om den framväxande genre som VGRfokus kan sägas representera (se t.ex. Ekengren 2018 för fler exempel). Med kritisk genreanalys (Björkvall 2018) som teoretiskt ramverk beskriver och problematiserar vi denna genre. Vi inriktar oss specifikt på vilka affordanser som genren erbjuder för att framställa organisationen och dess verksamhet i en positiv dager, närmare bestämt för att betona det gynnsamma och tona ner det negativa.

Vår analys av 187 VGRfokus-artiklar visar att det journalistiska formatet i många delar tycks lämpa sig väl för varumärkesbyggande kommunikation. Sammanfattningsvis representerar VGR-fokusartiklarna en genre som kan betraktas som en hybrid mellan traditionell myndighetsinformation, journalistik och strategisk kommunikation.

Catharina Nyström Höög: När platsen blir platt. Tankar kring en utrymningsplan

NB! Dette foredraget er dessverre avlyst grunnet uforutsette omstendigheter.

På arbetsplatsen omges vi av texter. Inte bara de texter som vi hanterar i arbetet, utan också skyltar, lappar och information som finns i rummen omkring oss. Forskningstraditionen ”linguistic landscape studies” intresserar sig för den typen av texter, vanligtvis utomhus i stadsmiljö, och vill med hjälp av sociolingvistiska och diskursanalytiska utgångspunkter förstå både det språkliga landskap som skapas och hur människor interagerar med det.

Min konferenspresentation flyttar blicken inomhus och handlar om en typ av texter som vi vanligtvis inte fäster så stor uppmärksamhet vid, utan som finns i bakgrunden på våra arbetsplatser: utrymningsinformation. Inom ramen för ett större projekt om riskkommunikation har vi samlat in skyltar med koppling till risk och utrymning på en högskola och diskuterat dem med människor som ser dem – eller borde se dem – på sin arbetsplats. Vid konferensen kommer jag särskilt att intressera mig för utrymningsplanen, som med sitt fågelperspektiv och sin placering horisontellt på en vägg – alltså i rät vinkel mot det perspektiv den avbildar – erbjuder begriplighetsproblem av både språklig och spatial karaktär.

Mika Hietanen og Stefan Rimm: Argumentation Literacy as a Civic Literacy in Secondary Education

The school’s democracy mission has for years been a challenging topic. Despite consensus on the need to work on deliberative democracy, citizen participation, and value discussion, many teachers are unsure about how to meet these goals. In part, this is due to formulations in the curricula, in part due to a lack of tools and practices that foster these goals in the classroom. Since the turn of the millennium, Rhetoric has been introduced as a way to meet these needs, but has often gone only half-way due to a focus on presentation performance.

We believe that the use of Rhetoric needs to broaden so as to include argument literacy, including critical thinking, on a foundation of ethical considerations and activities for student engagement with questions of democracy, values, and citizenship. Through an overview of current curricula in Sweden and in Finland, this study addresses these challenges in terms of civic communication literacy and draws out some tentative guidelines for how this type of literacy should be understood in relationship with current educational curricula, and suggests some paths to take with regard to educational practices for Secondary education.

Anders Sigrell: Retoriska övningar för demokrati

Alla svenska lärare har enligt skollagen ett dubbelt uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Demokratiuppdraget uppfattas som problematiskt av utvärderande myndigheter, lärare och skolans huvudmän. Alla gymnasielärare i svenska ska enligt senaste läroplanen GY11 explicit arbete med retorik.  Finns det retoriska övningar som kan integrera såväl litteratur- och språkundervisning med demokratiuppdraget? Flera av progymnasmataövningarna skulle kunna fylla en sådan funktion. Den övning som i förstone kanske inte uppfattas ha en klar koppling till demokrati är den åttonde, Karaktärisering (ethopoeia). I den ska studenten ska skriva och framföra ett tal som en annan person, så skild från en själv som möjligt, skulle kunna ha sagt i en känslomässigt laddad situation. Det är alltså en träning i att inte bara se världen utifrån en annan åsiktsposition, utan också försöka känna de känslor som är förknippade med den positionen. Ska vi på allvar försöka förstå en annan persons bevekelsegrunder, bör vi inte bara förstå skälen till olika ställningstaganden, utan förstå vilka känslor som förknippas med dem. Förstått på det sättet är övningen en träning i att lyssna till hela personen.