Dagbladet satser på sakprosa

 

I dag, fredag 27.mars, startet Dagbladet sin nye sakprosasatsing. Dermed kan vi forvente oss enda flere sakprosa-anmeldelser i avisen fremover, først og fremst på fredager og i papirutgaven, men også på nett.

«Sakprosasatsingen tilfører enda en dimensjon til kulturdekningen vår. Vi skal anmelde cirka 100 flere sakprosabøker i året. Med det vil vi gi leserne enda mer innsikt i samfunns- og nyhetsaktuelle temaer og problemstillinger, som disse utgivelsene er proppfulle av», sier kulturredaktør Geir Ramnefjell (Dagbladet 26.03.15).

Som del av den nye satsingen på litteratur, har Dagbladet samtidig utvidet litteraturanmelderstaben sin. Dette innebærer blant annet at to velkjente navn innen norsk sakprosa, Marte Michelet og Aage Borchgrevink, nå er del av Dagladets solide sakprosaanmelderteam, som for øvrig består av Jon Rognlien, Marius Wulfsberg, Arne Dvergsdal, Aksel Braanen Sterri, Gudleiv Forr, Olav Løkken Reisop, Erle Marie Sørheim, Cathrine Krøger og Fredrik Wandrup.

Satsingen er delvis finanisert av Fritt Ord, som i år har gitt Dagbladet 200 000 kr.

Kjempeinteresse i finsk offentlighet for nytt sakprosaprofessorat

I anledning morgendagens faglitterære årskonferanse, i regi av Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening, og som i år har temaet Den litterære offentlighet – hva skjer i Norden?, publiserer vi i dag en liten presentasjon av Finlands ferske og første sakprosaprofessor, Pirjo Hiidenmaa – et professorat som har fått stor oppmerksomhet i finsk offentlighet.

 

Pirjo Hiidenmaa (Foto: Linda Lappalainen)
Pirjo Hiidenmaa (Foto: Linda Lappalainen)

 

Facklitteratur och dess forskning i Helsingfors

Jag har inlett mitt arbete som professor i facklitteratur i början av januari 2015. I Finland har alla våra universitet flera professurer i litteratur men tyngdpunkten ligger på skönlitteratur. Om vi inte definierar uttrycket ”litteratur” exakt, har det implicit avseende på skönlitteratur. Visserligen var det så att litteratur främst syftade på facklitteratur när Elias Lönnrot, som utvecklade det finska skriftspråket, skapade ordet ”litteratur” på 1830-talet. Under den tiden fanns det nämligen inte någon annan skönlitteratur än diktning. All annan litteratur var facklitteratur som skrevs med tanke på behoven inom religionen, lagstiftningen, förvaltningen, utbildningen, folkupplysningen eller universiteten.

Min lärostol omfattar fack- och lärobokslitteratur. Den nya professuren blev föremål för ett oerhört intresse i media, och jag blev intervjuad för ett flertal dagstidningar. En journalist ställde en något näsvis fråga om vilket läroämne facklitteraturforskningen hör till och föreslog själv att den naturligaste platsen skulle vara historia. Jag tillbakavisade omedelbart denna tanke, eftersom facklitteraturen har också framtiden framför sig. Den framtiden förändras visserligen på många punkter. Läroböckerna utarbetas som digitala material, en del av facklitteraturen publiceras enbart i digitalt format eller både i tryckt format och i e-format. Bokens ålder och livslängd förändras, eftersom det digitala materialet kontinuerligt kan uppdateras, inte bara revideras eller förnyas upplaga för upplaga. Upphovsmannens roll förändras och jämte författaren behövs en omfattande mångprofessionell grupp av personer som skapar animationer, visuell image, navigeringsvyer o.d. Jämsides med förlagen finns en kollektiv finansiering och egna billiga pdf-versioner. Les mer «Kjempeinteresse i finsk offentlighet for nytt sakprosaprofessorat»